"MOTALA KUNGEN" JOHN ANDERSSON
"Motalakungen" John Andersson startade omkring 1890 Chokladfabriks Aktiebolaget Motala, som senare flyttades till Ljungs Råby och 1901 vidare till Malfors i Ljungsbro sedan konkurrenten Cloetta i Malmö övertagit aktiemajoriteten. År 1917 skedde ett namnbyte till Svenska Chokladfabriks Aktiebolaget (Cloetta).
 

John Andersson var en av de mest betydande affärsmännen i det tidiga Motala.

Han var en "selfmade man" och hans förmögenhet och starka ställning förskaffade honom epitetet Motalakungen. Men slutet blev inte lika glansfullt. Han gick i konkurs och fick lämna det mesta av det han ägde. John Andersson föddes den 24 januari 1837 i ett småbrukarhem i Myckeläng, Erikstad socken i Dalsland. Modern dog tidigt, då han var nio år och fadern gifte snart om sig. John hade hela tio
syskon, tre av dem emigrerade så småningom till Amerika. Vid 18 års ålder flyttade John till Vänersborg där han blev bokhållare hos en handlare. Han bedrev självstudier och lyckades genom hårt arbete spara pengar till en Englandsresa i mitten av 1860-talet. Han arbetade där på ett kontor i London. 1867 flyttade han till Karlstad där han tituleras "kamrerare i spritbolag" och "destillator".
Under åren 1870-72 bodde han i Örebro. 1872 kom John första gången till Motala. Vid denna tid hade han kommit i kontakt med "brännvinskungen", L O Smith och blev föreståndare för hans spritfabrik i Falköping. Sedan kom han tillbaka till Motala. Han ingick 1872 äktenskap med Maja Stina (Maria) Andersdotter. Hon hade också bott i Karlstad och möjligen hade de två blivit bekanta där. Paret fick tre barn, sönerna Hjalmar och Harald samt en dotter som dog som helt liten. Sönerna tog namnet André.
John Andersson började sin bana i Motala som chef för L O Smiths spritfabrik. Han övertog den senare själv och fabriken var och förblev navet i hans omfattande affärsverksamhet. Spritfabriken låg nere vid hamnen, vid det som sedan blev brandkårsmuseum. John köpte också en egendom i
Holm strax söder om köpingen. Där anlade han elektrisk kraftstation och tog sedan initiativet till elektrifieringen av Motala (omkring 1895). Vid Holm uppförde han även spiksmedja, vaddfabrik, elektrisk kvarn och pappersbruk liksom ett ylleväveri. Flera av dessa verksamheter drevs under hans bolag "Motala ströms fabrikers AB". Han startade också Motala tvätteri med en fast och ganska stor kundkrets och anlade en laxodlingsanstalt i Motala ström.
Motala folkbank kan också ses som hans skapelse. En annan stor och mycket viktig insats var att han omkring 1890 startade Motala chokladfabrik, det som sedan blev Cloetta. Till detta var han styrelseledamot i flera andra affärsrörelser, ordförande i stadsfullmäktige och landstingsman.

 
Strömsborg John Anderssons Villa. Foto nytaget.
Vid kanalområdet, inte långt från hamnen, uppförde han en stor villa, Strömsborg, även känd som "Doktor Toss villa". Den var vackert och smakfullt inredd, även med en del konst. John Andersson beskrivs som vänlig och hederlig, men något reserverad till sättet. Han var inte den som syntes ute i sällskapslivet annat än vid mer högtidliga tillfällen. Hans tillbakadragna och privata levnadssätt skapade åtskilliga myter om hans enorma rikedom och "Motalakungen" var en benämning som allmänt användes. I det tysta ska han ha bedrivet en del välgörenhet och även hjälpt flera personer att kunna fullfölja sina studier.
Det kan nämnas att han läste och talade engelska obehindrat. Sonen Harald, som intervjuats i ämnet, ger över huvudtaget en mycket ljus bild av sina föräldrar och sin uppväxt. Han beskriver fadern som en vidsynt person, vilket bland annat visade sig i att han på intet sätt motsatte sig att sonen ville studera musik, i stället för juridik som först var tänkt.
Folkbanken användes närmast som en privatbank för diverse projekt av Andersson och hans kompanjon Oscar Gylling. Felspekulationer och för stora uttag skapade till sist en ohållbar situation. Till detta kom förhållandena i spritfabriken där den betrodda person som skötte all daglig verksamhet helt enkelt friserade siffrorna och vid varje nyår, högtidligt uppklädd i frack, lämnade över ett alltid lika fint bokslut. Andersson hade ingen anledning att betvivla situationen utan som
han själv uttryckte det "jag trodde jag var en förmögen man".
I slutet av 1901 var banken på fallrepet och situationen ohållbar. Genom stora lån kunde Andersson, som säkert inte haft för avsikt att lura någon, i stort sett hålla småspararna skadeslösa. Men de personliga konkurserna gick inte att undvika.
 
Spritfabriken till höger i bild. Där var det senareTullhus. Nu är det Corren/Motala Tidnings hus samt Akvarium.
Både spritfabriken och den stora villan kom i andra händer. En kort tid lämnade han staden och bodde i Stockholm, men återkom sedan och bodde under en tid i flygeln vid kapten Ahlboms villa (sedermera Rådhuset).
John Andersson var säkert djupt olycklig över den uppkomna situationen. Han hade levt över sina tillgångar och kanske även omgivit sig med jasägare. Han verkar emellertid ha burit sitt öde med tyst resignation och levde de sista åren ett tillbakadraget och stilla liv. Han avled den 10 mars 1913. Hans maka överlevde honom i många år och dog först 1937. Sonen Hjalmar dog i ganska unga år av tuberkulos. Den andre sonen, Harald, blev känd som chef för Kungliga Teatern och Operan i Stockholm, men prövade även på andra verksamheter som försäljare vid Elektrolux och chefredaktör för Stockholms dagblad.
 
 
 

Tillbaka till Sidan Motala Historia

Till Hitta Sidan