Hist Motala >>

Andra Industrier

Motala Verkstad

Det gamla verkstadsområdet idag
Mitt i det gamla verkstadsområdet ligger sedan 2004 Motala Industrimuseum. Bredvid
torrdockan ligger ett STF vandrarhem samt kafé. I det gamla huvudkontoret ligger Bona
folkhögskola. Den södra delen av Plåtverkstaden användes under en period som teater,
där Mudderverket hade urpremiär 2006. Mellan åren 1997 - 2005 spelades det historiska
spelet om Göta kanal "Grefven och Gräfvarne", de två första åren utomhus på "Brägårn"
och sedan inomhus i Plåtverkstan. År 2011 byggdes den stora hallen "Lokverkstaden" om
till ett flexibelt kulturhus. I "Lokverkstaden" har bland annat teaterföreningen Arbis uppfört
Teaterbåten och Norrköpings symfoniorkester har haft konserter. I området finns också
Föreningen Ankarklyset som är en ideell förening vars mål är att bygga, segla och handha
segelskutor, företrädesvis på Vättern. Föreningen vill främja en aktiv fritid inom hantverk
och kultur. De har startat ett skutbygge av en Vättergaleas med utgångspunkt från Don
Carlos som byggdes 1891. Många gamla arbetarbostäder har blivit moderna bostäder. Vid
Svarta raden finns två museilägenheter.
Disponentbostaden Naemiborg Verkstadsvägen 34. Uppfördes 189-91 av TH Linden revs 1971
Varvsinköp
Det första ångfartyget som byggdes var det till kungliga postverket levererade "Motala" (1831), försett med en 60 hästkrafters maskin, likaledes den första vid Motala byggda. Första järnfartyget var det 1842 byggda "Scandia". 1844 levererades den första propellerångbåten (en 5 hästkrafters båt för ryske kejsaren)
Gatan hette tidigare Englandsgatan.
Svensk varvsindustris vagga Motala verkstad anlagd 1822.
Anläggningen kom till under bygget av Göta kanal och tillverkade maskiner och utrustningar som behövdes under detta bygge. Efterhand började man även bygga fartyg .1858 inköptes Lindholmens Warf i Göteborg för att klara av att bygga större fartyg.
1892 gick Motala Verkstad i konkurs och Lindholmen såldes på auktion. Verksamheten drevs
vidare och 1920 köptes verksamheten upp av Lindholmens Verkstad, namnet ändrades nu
till AB LINDHOLMEN-MOTALA.
Idag fortlever Motala Verkstad som tillverkningsindustri, fartyg har dock inte tillverkats här på
mycket länge. AB Motala Verkstad är ett av Sveriges äldsta verkstadsföretag och en gång den största mekaniska industrin.
Företaget grundades år 1822 på initiativ av Baltzar von Platen som insåg betydelsen av att
ha en lokal teknisk kompetens tillgänglig i Motala under byggandet av Göta kanal.

Bland de första arbetsuppgifterna var diverse slussmekanismer och reparationer av de mudderverk
som användes i samband med kanalbyggandet.
Senare har Motala verkstad bland annat tillverkat över 400 fartyg, drygt 800 broar (till exempel Skeppsholmsbron, Västerbron, Bergnäsbron och Ahvazbron i Iran, vars huvudspann var den största helsvetsade järnvägskonstruktionen som då, år 1936, utförts i världen) och järnvägsutrustning, varav 1300 lokomotiv. Även de 118 meter höga tornen på Uppsala domkyrka tillverkades här. På 1970-talet var Motala verkstad världens största exportör av diskbänkar och på 1980-talet tillverkade man landställ för svenskbyggda flygplan.
Kring Motala verkstad växte på 1800-talet upp ett helt samhälle, under första hälften av 1900-talet inkorporerat med Motala.
2011 hade företaget cirka 150 anställda, och omsatte 209 miljoner kr. På tillverkningsprogrammet finns bland annat olika slags brokonstruktioner och liknande anläggningar (ex. dammluckor), pressar för boardindustrin, styrutrustning m.m. för fartyg samt underhåll och div. reservdelstillverkning för pumpanordningar, valsar, fläktar och järnvägsfordon. Man åtar sig även diverse rostskyddsarbeten
Hjulångaren Eric Nordevall var ett av Sveriges allra första maskindrivna fartyg som byggdes redan 1836 för att trafikera den då nybyggda Göta Kanal. Det sjönk i Vättern 20 år senare och återupptäckes 1980 på 45 meters djup.
FOTO: Bogsering till Motala Verkstad för montering av ångmaskin. Kopian av Hjulångaren sjösattes 2009 och gjorde sin jungfruresa 2011

Fartyg som byggts på Motala Verkstad

1856 DS Skibladner
1857 S/S Per Brahe
1866 S/S Engelbrekt (Motala Verkstad, Lindholmen)
1867 Kalmarsund No1 (Viktoria)
1868 Kalmarsund Nr3 (Freja af Fryken)
1874 M/S Juno
1875 S/S Thomée, monterad vid Revsundasjön
1875 S/S Delfin, nr 217, numera M/S Sjöfröken
1878 Zoroaster, världens första tankfartyg, åt Branobel, Baku
1884 S/S Åkers Kanal, nr 362
1895S/S Bråviken, nr 398 Dimensioner. 30,65 x 5,97 x 2,22 m. Brt. 157. Ångmaskin 132
kW. Knop. 11,5. Passagerare. 280.
1896 S/S Wermdö II, senare Tor IV och Östan
1900 S/S Nya Svartsjölandet (Numera M/S Västan)
1908 S/S Fylgia, nr 435
1909 S/S Angantyr
1909 S/S Drottningholm, nr 439
1912 M/S Wilhelm Tham
1915 S/S Nya Skärgården, nr 461 (den sist byggda passagerarbåten)
1916 S/S Vielle Montagne III, nr 466 (numera M/S Riddarholmen)
1920 Färjan 4
1929 Polstjärnan III, har legat i Vänern i stort sett sedan födseln

Motala verkstad är som bostadsområde i Motala en kanalmiljö med varierad bebyggelse
präglad av Motala verkstad. Området innehåller bostäder för arbetare, förmän, tjänstemän
och direktör. Här finns också Föreningshuset, byggt av Motala verkstads arbetarförening
1866, före detta simhall 1940, värdshus 1828 samt före detta skola 1831. Bland
övriga representationsbyggnader kan nämnas det så kallade Bolagshuset, byggt för
representation efter ritningar av Bengt Nyström samt den första verkstads- och
kontorsbyggnaden från 1828. I Motala verkstad fanns även en egen järnvägsstation och ett
Folkets Hus uppfört 1906.
Rostfria: Diskbänks tillverkning och detaljer till sjuvård i rostfritt. Där är Hjärta till Hjärta i dag mm.
Bland de första arbetsuppgifterna var diverseslussmekanismer och reparationer av de mudderverk som användes i samband med kanalbyggandet.
En av sevärdheterna är Långa raden, ett arbetarbostadsområde på båda sidor om
Verkstadsvägen samt norr därom ett antal egna hem. Arbetarbostäderna tillkom i samband med kanalbygget och är bra exempel på denna typ av bebyggelse från industrialismens början. Husen är av timmer i två våningar med liggande rödmålad panel. En annan sevärdhet är Motala verkstads reparationsdocka samt därintill liggande magasin och före detta arbetarbostäder. Dockan, en av tre utmed Göta kanal, byggdes 1815. I anslutning till denna ligger den så kallade dockbyggningen, en rödmålad och panelad arbetarbostad byggd på 1820-talet för åtta familjer.
Det första ångfartyget som byggdes var det till kungliga postverket levererade Motala 1831, försett med en 60 hästkrafters maskin, likaledes den första vid Motala byggda. Första järnfartyget var det 1842 byggda "Scandia". 1844 levererades den första propellerångbåten en 5 hästkrafters båt för ryske kejsaren. Lokomotivtillverkningen började 1861. Då kanalens dimensioner ej medgav större fartyg att passera densamma och den dessutom var länge stängd av is, ämnade man vid Mem anlägga ett varv, men detta förslag övergavs, och i stället inköptes 1838 i Norrköping två tomter, där det så kallade Motala varv anlades 1841. Där och vid Lindholmen i Göteborg byggdes alla de hos bolaget beställda större fartygen. 1867 inköptes Nyköpings varv och mekaniska verkstad (såld ånyo 1882), där allt arbete snart nedlades. 1873 dels inköptes, dels arrenderades torvmossar i Bredviks sockenvid västra stranden av Vättern, varifrån torven fördes till verkstaden. 1875 blev bolaget ägare även till de nyanlagda Bångbroverken, varifrån Motala valsverk sedan erhöll större delen av sitt tackjärn samt sina bessemergöt, och 1884 arrenderades Oskarshamns mekaniska verkstad.
Senare har Motala verkstad bland annat tillverkat över 400 fartyg, drygt 800 broar (till exempel Skeppsholmsbron,Västerbron, Bergnäsbron och Ahvazbron i Iran, vars huvudspann var den största helsvetsade järnvägskonstruktionen som då, år 1936, utförts i världen) och järnvägsutrustning, varav 1300 lokomotiv. Även de 118 meter höga tornen på Uppsala domkyrka tillverkades här. På 1970-talet var Motala verkstad världens största exportör av diskbänkar och på 1980-talet tillverkade man landställ för svenskbyggda flygplan.

Samhället Motala Verkstad.
Runt verkstadsområdet växte det upp ett litet samhälle som kunde ses som en förort till bebyggelsen i själva handelsplatsen Motala som 1863 bildade Motala köping och från 1 april 1881 ombildades till Motala stad. Samhället Motala verkstad låg dock till 1948 kvar i Motala socken och ingick i Motala landskommun för att först 1948 inkorporeras i Motala stad.

Motala Verkstads då 1827 uppförda byggnader befanns snart för små för de ingående beställningarna, varför inom kort tillkom nytt gjuteri, cylinderblåsmaskin, modell och materialförråd, en andra maskinverkstad, hammarsmedja och uppsättningsverkstad, valsverk för plåt- och fasonjärn, puddlingsverk och grovsmedja de båda senare 1842-1843, ny fil och maskinuppsättningsverkstad 1852, lysgasverk 1856 samt ett plåt- och stångjärnsvalsverk 1856. 1857-1858 byggdes två större skjul för fartygsuppsättning, 1864 började tillverkningen av räls och hjulband (hopvällda), 1874byggdes hjul och kanonbandsvalsverk, torvgasverk och martinugnar. Verkstaden genom en svängbro över kanalen sattes i förbindelse med Hallsberg Motala-Mjölby banan,1876 verkstad för tillverkning av järnvägshjul, 1878 lokomotivverkstad, och 1887 ombyggdes medium och finvalsverken samt uppsattes ett universalvalsverk.
Åren kring första världskriget
En på kanalens norra strand belägen skeppsdocka arrenderas då av bolaget av Göta kanalbolag. Maskinverkstäderna drevs sedan 1893 medelst elektrisk kraftöverföring, och elektrisk belysning var införd. De gamla verkstäderna moderniserades och utrustades med nya tidsenliga arbetsmaskiner, nya verkstäder för lokomotivtillverkningen uppfördes för en kapacitet av 40 lokomotiv per år, likaså ny grovsmedja med 1200 tons ånghydraulisk smidespress jämte ugnar, elektriska traverser och grovsvarv. Av Motalabolaget hade tillverkats 5 monitorer, pansarbåtarna Svea och Göta, maskin och pannor med mera till pansarbåtarna Äran, Niord, Dristigheten och
Oscar II samt torpedkryssarna Psilander och Clas Uggla, vidare (1892-1902) 185
järnvägs- och landsvägsbroar, 202 lokomotiv, 35 ångbåtar, 44 ångmaskiner med mera.
1903 övergick aktiemajoriteten i andra händer och bytte därefter ett par gånger bytt ägare,
men verksamheten fortgick under samma firmanamn. 1894 återförvärvades Lindholmens
verkstäder och varv, dock som ett fristående bolag, vari Motalabolaget hade
aktiemajoriteten. Motala verkstad efter 1920-talet

Folket hus ganska nybyggt.

Motala verkstad efter 1920-talet
Lindholmens varv kom under åren fram till 1920 ständigt att nya ägare. Motala verkstad
blev därefter åter ägare till varvet, för att ännu en gång sälja det 1936. 1944förvärvades
emellertid Motala verkstad av Rederi AB Nordstjernan, som sedan 1941 varit ensam ägare
även till Lindholmen. Denna företagsstruktur kom att gälla in på 1970-talet då Lindholmens
varv såldes till Broströmskoncernen. 1 augusti 1966 inköptes Björneborgs Jernverk. 1986
avyttrades även Motala verkstad från koncernen. Det gamla verkstadsområdet kallas idag
för "Gamla Motala Verkstad" för att skilja det från det aktiva verkstadsföretaget Motala
Verkstad. Gamla Motala Verkstad ägs sedan 1986 av Motala kommun. År 2009 sjösatte
Motala kommun ett ambitiöst program för restaurering av de då ganska slitna
byggnaderna. Arbetet har inneburit en varsam renovering där byggnadernas ursprungliga
karaktär har fått styra, särskild vikt har lagts på att bevara områdets industrikänsla.
Restaureringsarkitekt har varit Paul Wilund. En ny detaljplan håller på att tas fram
(2012-13) och området skall med ett par varsamma tillägg utvecklas till en kulturstadsdel.

Torrdockan fortfarande i bruk.MS Nya Skärgården ombyggdes i Dockan Motala Werkstad.
Info från Motalabyggd årsskrift 1986.

"Lilla Raden" sett från strömsidan. Till vänster i bild syns taket på kolbanan, bygd 1908.
Foto från 1910 Innanför husen Nr 18, 19 och 20 fanns en öppen plats åt strömsidan, vilken utnyttjadesav verkstadsbolaget under åren 1908 till 1919 som upplagsplats för kol. Ar 1908 uppsanes en kran på kajen strax intill ångfårjans tilläggsplats. Från denna kran gick en upphöjd bana till ett kolupplag inne på verkstadsområdet och sedan vidare ut till upplaget vid strömmen. Kolet hissade upp direkt ur båtarna i cylindriska pl1tkärl, som sattes på en tralla vilken gick på räls banan lutade en aning så när behållaren var fylld rullade trallan av sin egen tyngd till respektive tippställe Tömda behållare fick sedan skjutas tillbaka kolupplaget lades ned när kraftverket byggdes.
Foto Raden i dag.
Större delen av tjänstemännen och arbetarna bodde mot billig hyra ibolagets lägenheter. Det hade under inköpts 35 hektar mark att användas för uppförande av bostäder åt personalen.

Lilla RADEN

Under åren 1826, till 1828 byggdes sex ,envåningshus de kallades förmanshusen
De var placerade mellan strömmen och Verkstadsvägen, bygnaderna var verkstadens första personalbostäder. Tre av husen var avsedda för tjänstemän
de tre andra för arbetare ,och förmän. Husen var byggda i timmer 57,6fot
långa och 18 fot breda. De två första husen låg unge·fär mitt emot det nuvarande kraftverket och
tjänstebostäder, indelade med fyra rum, kök och förstuga. I rummen fanns kakelugnar av tegel
och i köken stora rundspislar. De tre efterföljande husen var av samma. storlek och
varje hus var uppdelade i två lägenheter om ett rum och kök.
de var för arbetare och förmän. Det sista huset i raden var tjänstemannabostad,
till utseendet som de andra, men inrett med sex rum och kök. Eldstäderna här bestod av
fyra. kakelugnar, två kammarspislar och rundspisel i köket. Spislarna var utrustade med
gjutjärns hällar . I sista huset inmurades år 1870 en järnspisel.
I följd med det första. bostadshuset låg en uthusbyggnad indelad med fem vedbodar och
källare. Sydost om denna byggnad uppfördes 1829 en brygg och bagarstuga avdelad
brygghus och visthusbodar. Här fanns två spislar med bakugnar och inmurade tack-
järns pannor om 50 kannors rymd. På baksidan hade huset två mindre uthus som
vedbod, svinhus och hemlighus.

De sex bostadshusen med brygg och bagarstugor vedbodar och svinhus bildade
en hel liten by. Bland de första som bodde här kan nimnas smeden Ullstam, född 1875 1 Nedra
Ullersjö Snickare Nlander född 1782 i Västra Ny
jal, i doå:m 1120 och filhugpren C Nygren född 1800 i Brunneby. I första huset bodde engelsmannen Malcom Thorn 1826-38.
Husen var numrerade Nr 16 till Nr 21.

KONSUM RINGEN i Dag.
Sällskapet Arbetarnas Ring i Motala verkstad bildades i november 1883 och de flesta medlemmarna var verkstadsarbetare. Från början var det meningen att endast träffa avtal med köpmän och få rabatt på livsmedelsinköp i vissa affärer, men snart började ”Ringen” köpa varor direkt från grosshandlare.
Även en sparbank inrättades 1840 av bolaget, 1868 övertogs den av arbetarna själva, blev sedan 1880 filial till Linköpings sparbank.

Ryssladan belägen invid kanalen.

Även varmbadhus byggdes. Verkstaden hade läkare och sjukhus och en tid även egen fattigvård. 1846 inrättades den första sjuk- och begravningskassan, och därefter bildades ytterligare sådana kassor inom de särskilda verkstäderna.

Motala Verkstads simhall invigdes i maj 1941 Simhallen blev en tillgång för Östergötlands simsport klubbar tränade här tillsammans från Motala, Mjölby, Skänninge, och Vadstena .
Som ungdomar minns med förtjusning och spänning att hoppa från högsta höjden men även med smärta de som brände sig på de heta oskyddade rören. Badmästare Hjertman höll sträng ordning på barnen.
Simhallen revs 1980 .

1842 anställdes vid verkstaden en präst, som vid sidan av förrättandet av gudstjänst skulle undervisa barnen vid verkstaden. Senare tog Motala sockens lärarkår över folkskole undervisningen.

RADERNA VID MOTALA VERKSTAD

Samhället Motala Verkstad består av ett antal bostadsområden med säranade namn och
miljöer. Ofta hör man folk tala om sin barndom och uppväxttid "på Raden". Därmed avser
man i många fall det område, som ligger mellan Borenshult och Duve dalsbron.
Den initierade vet, att det finns eller har funnits, he la fyra så kallade "Rader". En gemensamhet
för dessa är att de alla ligger eller har legat intill Verkstadsvägen .
"Raderna" är bostadsområden uppförda av Motala VerkStad AB under olika tidsperioder.
Den första var Lilla Raden uppförd under åren 1826-28. Den andra är Stora Raden
eller Hårstorpsraden uppförd 1829-30. Den tredje är "Långa Raden" eller Duvedalsraden,
som uppföns under olika tidsperioder för vilket man endast delvis har fakta. De tre
första husen på höger sida när man kommer från Borenshult är säkerligen uppförda i slutet
av 1820-och början av 1830-talen. De på vänster sida troligen unde r senare delen av 1840-talet.
Slutligen har v i den fjärde och sista, som går under namnet Förmans Raden. Den uppfördes
1897-98.

1846 inrättades den första sjuk- och begravningskassan, och därefter bildades ytterligare sådana kassor inom de särskilda verkstäderna. En sparbank inrättades 1840 av bolaget, 1868 övertogs den av arbetarna själva, blev sedan 1880 filial till Linköpings sparbank. 1842 anställdes vid verkstaden en präst, som vid sidan av förrättandet av gudstjänst skulle undervisa barnen vid verkstaden.
Konsum butiken vid Raden.
Konsum vid Verkstadstorget.